<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<!DOCTYPE rss [<!ENTITY % HTMLlat1 PUBLIC "-//W3C//ENTITIES Latin 1 for XHTML//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml-lat1.ent">]>
<rss version="2.0" xml:base="http://www.ubuntulinux.se">
<channel>
 <title>Ubuntulinux för vanliga människor - Artikel</title>
 <link>http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/33/0</link>
 <description></description>
 <language>sv</language>
<item>
 <title>Ubuntus grundare Mark Shuttleworth utnämnd som IT Community Hero of the Year</title>
 <link>http://www.ubuntulinux.se/node/1810</link>
 <description> &lt;p&gt;
CNET Networks UK, Storbrittaniens största online publicist utser vinnarna i 2008 Business Technology Awards. Vinnare i klassen &lt;em&gt;IT Community Hero of the Year&lt;/em&gt; är Ubuntus grundare Mark Shuttleworth. Shuttleworth fick priset för det stöd han har gett till användarföreningen för Ubuntu-projektet, där han själv är en del, och hans engagemang för ett fritt tillgängliga operativsystem som kan användas av vem som helst, var som helst i världen. Skrivbords- och server-versionerna har ökat enormt i popularitet, speciellt på företagssidan. Som en bieffekt har projektet också framställt viktiga verktyg för utvecklare, såsom Launchpad, och har resulterat i produkter anpassade till särskilda behov, såsom Edubuntu.
&lt;/p&gt;
 </description>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/106">Allmän</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/25">Allmänt</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/senaste_nytt">Artikel</category>
 <pubDate>Tue, 30 Sep 2008 23:12:39 +0200</pubDate>
</item>
<item>
 <title>Dagens Industri väljer Drupal</title>
 <link>http://www.ubuntulinux.se/node/1809</link>
 <description> &lt;p&gt;
Dagens Industri byter webbpubliceringsplatform. Efter att ha utvärderat Polopoly, Escenic och en rad andra verktyg föll valet på &lt;a class=&quot;glossary-term&quot; href=&quot;glossary/term/72&quot;&gt;&lt;acronym title=&quot;Drupal: CMS-programvara som även passar för e-commerce, intranät/dokument- och ärendehantering samt projekt-server.&quot;&gt;Drupal&lt;/acronym&gt;&lt;/a&gt;.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Den 6 oktober är det start för den nya webbplatsen.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;a href=&quot;http://dagensmedia.se/mallar/dagensmedia_mall.asp?version=191126&quot;&gt;Läs mer&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;
 </description>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/106">Allmän</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/25">Allmänt</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/senaste_nytt">Artikel</category>
 <pubDate>Mon, 29 Sep 2008 14:56:36 +0200</pubDate>
</item>
<item>
 <title>ODF är nu svensk standard</title>
 <link>http://www.ubuntulinux.se/node/1808</link>
 <description> &lt;p&gt;
SIS, Swedish Standards Institute, har nu stadfäst Open Document Format (ODF) som svensk standard  (SS-ISO/IEC 26300:2008). 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Tidigare har Näringsdepartementet och Verva utfärdat direktiv för användning av öppna standarder där OFD ingår för användning inom stat, kommun, skola och landsting. Öppna standarder upprätthålls av både fristående konsortier såsom W3C och OASIS men kan även upphöjas till juridiska standarder och då är det SIS och ISO som ger standarden extra legitimitet.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
SIS känner vi även till från andra områden i samhället, exempelvis stadfäster SIS standarder för kvalitet och normer inom bygg, el, livsmedelindustri.
&lt;/p&gt;
 </description>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/106">Allmän</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/25">Allmänt</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/senaste_nytt">Artikel</category>
 <pubDate>Fri, 26 Sep 2008 11:10:05 +0200</pubDate>
</item>
<item>
 <title>Jaunty Jackalope är Ubuntu 9.04</title>
 <link>http://www.ubuntulinux.se/node/1804</link>
 <description> &lt;p&gt;
Nästa aprilutgåva 2009 av Ubuntu är nu döpt till &lt;strong&gt;Jaunty Jackalope&lt;/strong&gt;, ungefär den käcka harhjorten eller krigarkaninen, en harhjort är ett mytologiskt djur som är en korsning mellan hare och hjort. Harhjorten är kvick, blyg men farlig. Det sägs att mjölken från en Jackalope-hona har magiska medicinska egenskaper och att man lättast fångar den med hjälp av en flaska whiskey som bete.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
De slutgiltiga målen för Jaunty kommer att fastställas under utvecklarkonferensen i december. Men målsättningarna är högt ställda.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Mark Shuttleworth skriver att krigarkaninen är vår talisman under det år som Ubuntu kommer att skeppas på miljoner datorer, netbooks och smarta telefoner till miljoner nya användare för att skapa en upplevelse helt i klass med övriga stora aktörer som Apple och Microsoft. Ribban är högt ställd men vi har kapaciteten att klara den galant. Nästa år får vi ett engångstillfälle att glänsa och vi vill försäkra oss om den bästa hjärnkraften i hela ekosystemet för fri programvara speglas i Ubuntu, därför att många människor kommer bedöma fri programvara i stort i sitt första möte med vad vi åstadkommit med Ubuntu.
&lt;/p&gt;
 </description>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/106">Allmän</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/25">Allmänt</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/senaste_nytt">Artikel</category>
 <pubDate>Mon, 15 Sep 2008 09:04:46 +0200</pubDate>
</item>
<item>
 <title>Ubuntu klarar sig bra i cracker-tävling</title>
 <link>http://www.ubuntulinux.se/node/1777</link>
 <description> &lt;p&gt;
Efter tre dagars holmgång så är det bara en måltavla som stått pall. Microsoft Windows Vista och Apple Leopard har båda fått ge vika för de tävlande cracker-specialisterna i Pwn2own. Första dagen med initiala regler klarade alla tre maskinerna attackerna, dag två exponerades maskinerna mer och redan efter några minuter var Apples Leopard knäckt. Microsofts Vista föll därpå medan Ubuntu stod ohotad distansen ut.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Sammankomsten och den prestigefulla tävlingen anordnas av säkerhetsföretaget Tipping Point som avsätter prissummor mellan $ 20 000 och $ 5000 för den deltagare som lyckas knäcka något av systemen. 
&lt;/p&gt;
 </description>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/106">Allmän</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/25">Allmänt</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/senaste_nytt">Artikel</category>
 <pubDate>Mon, 31 Mar 2008 16:30:34 +0200</pubDate>
</item>
<item>
 <title>Zepto har verifierat en bärbar dator för Ubuntu</title>
 <link>http://www.ubuntulinux.se/node/1772</link>
 <description> &lt;p&gt;
Datortillverkaren Zepto har Ubuntu-märkt en av sina modeller. Den som köper den modellen vet alltså att Zepto har verifierat den för Ubuntu 7.10.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;em&gt;3215W är testad till att fungera tillsammans med Ubuntu &lt;a class=&quot;glossary-term&quot; href=&quot;glossary#term37&quot;&gt;&lt;acronym title=&quot;Linux: Fritt operativsystem som är nära släkt med Unix. Egentligen är Linux® namnet på den kärna Linus Torvalds skrev 1991. Linux® is the registered trademark of Linus
Torvalds &quot;&gt;Linux&lt;/acronym&gt;&lt;/a&gt; 7.10 beta, Out-of-the-box. Dvs. att allt fungerar på datorn från start inkl. grafikkortet och Intel Pro/Wireless 4965 nätverkskortet. ALSA drivrutinen (Advanced Linux Sound Architecture) måste uppdateras för att få ljud i nuvarande betautgåva.&lt;/em&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Detta är ett mycket smart drag av Zepto, att verifiera funktionen med Ubuntu går snabbt och är billigt. Betydligt billigare än att förinstallera operativsystemet och därmed skapa fler varianter, i och för sig bättre för oss användare men hellre en varudeklaration i volym på bred front än en enstaka modell med Ubuntu fabriksinstallerat.
&lt;/p&gt;
 </description>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/106">Allmän</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/25">Allmänt</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/senaste_nytt">Artikel</category>
 <pubDate>Thu, 27 Mar 2008 16:13:13 +0100</pubDate>
</item>
<item>
 <title>Sun köper Uppsalaföretaget MySQL AB för en miljard dollar</title>
 <link>http://www.ubuntulinux.se/node/1751</link>
 <description> &lt;p&gt;
&lt;table style=&quot;width: 225px;&quot; hspace=2 vspace=2 align=&quot;right&quot;&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;a href=&quot;files/Sakila.jpg&quot;&gt;
&lt;img style=&quot;width: 225px; height: 292px; padding: 5px;
	border: 1px solid #cccccc;&quot; src=&quot;files/Sakila.jpg&quot; class=&quot;inline&quot; alt=&quot;Helping dolphings fly&quot; /&gt;&lt;/a&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;inlinetitle&quot;&gt;Helping dolphings fly&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;Det amerikanska företaget Sun befäster sin Fri programvaru-strategi genom köpet av Uppsalaföretaget &lt;a class=&quot;glossary-term&quot; href=&quot;glossary#term85&quot;&gt;&lt;acronym title=&quot;MySQL: Effektiv och kraftfull databas-hanterare&quot;&gt;MySQL&lt;/acronym&gt;&lt;/a&gt; AB. Köpeskillingen är en miljard dollar, den värdering MySQL tidigare fått inför ett eventuellt inträde på NASDAQ. Nu blir MySQL istället en del av jätten Sun. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
MySQL är världens mest expansiva databasprodukt som lockar till sig över 50 000 nya kunder per dygn och en installationsbas på över 100 miljoner driftcenter världen runt. I och med köpet av MySQL får Sun tillgång till dessa kunder, exempelvis Google, Nokia och Facebook. MySQL AB blir nyckeln till webbekonomin för Sun, en position de tappat efter Boo-dot-com-fiaskot. 
&lt;/p&gt;
 </description>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/106">Allmän</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/25">Allmänt</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/senaste_nytt">Artikel</category>
 <pubDate>Wed, 16 Jan 2008 16:13:29 +0100</pubDate>
</item>
<item>
 <title>Shuttle KPC - en Ubuntudator för 1300 kronor</title>
 <link>http://www.ubuntulinux.se/node/1748</link>
 <description> &lt;p&gt;
&lt;table style=&quot;width: 225px;&quot; hspace=2 vspace=2 align=&quot;right&quot;&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;a href=&quot;files/ShuttleKpcRed001.jpg&quot;&gt;
&lt;img style=&quot;width: 225px; height: 168px; padding: 5px;
	border: 1px solid #cccccc;&quot; src=&quot;files/ShuttleKpcRed001.jpg&quot; class=&quot;inline&quot; alt=&quot;Mac mini-utmanaren&quot; /&gt;&lt;/a&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;inlinetitle&quot;&gt;Mac mini-utmanaren&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;Apple får sin Mac mini utmanad av Shuttles KPC baserad på Ubuntu. Apples Mac mini är en dator i miniformat, inte större än ytan på ett CD-fordral, knäpp tyst och ett sobert yttre.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Shuttle visar på CES-mässan en minimaskin som dessutom är prissatt till en fjärdedels Mac mini. Maskinen kan göras liten och billig därför att man minskar ned på utrustningen, t ex ingen DVD-brännare, Wifi eller blåtand som Apple skämmer bort Mac mini-kunderna med och väljer Ubuntu istället för Windows Vista eller Mac OSX. Grafiken, RAM/CPU/Hårddisk är dock tillräckligt för Gnome/Compiz och vanliga kontorsuppgifter. Resultatet är en maskin i samma prisklass som &lt;a href=&quot;http://www.news.com/8301-10784_3-9809393-7.html&quot;&gt;Asus&lt;/a&gt; och   &lt;a href=&quot;http://www.webware.com/8301-1_109-9846075-2.html&quot;&gt;Everex&lt;/a&gt;, dvs ca 1300 kronor ($199). Samma maskin med möjlighet att köpa en Core 2 Dual-processor och mer ram startar på 700 kronor ($99).
&lt;/p&gt;
 </description>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/106">Allmän</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/25">Allmänt</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/senaste_nytt">Artikel</category>
 <pubDate>Thu, 17 Jan 2008 08:41:26 +0100</pubDate>
</item>
<item>
 <title>Yale-uppsats tar ställning för Öppna standarder som bas för demokratin</title>
 <link>http://www.ubuntulinux.se/node/1736</link>
 <description> &lt;p&gt;
Laura DeNardis and Eric Tam vid den juridiska fakulteten på Yale har publicerat uppsatsen: &lt;strong&gt;Open Documents and Democracy: A Political Basis for Open Standards&lt;/strong&gt; som undersöker Öppna standarders implikationer på demokratin. Vanligtvis brukar akademiska uppsatser som studerar Öppna standarder beakta tekniska aspekter, leverantörsoberoende och fri marknad i ett ekonomi perspektiv. Den här skiljer sig genom att man studerar juridiska och demokratiska effekter. Författarnas slutledning är att Öppna standarder har genomgripande positiva implikationer på en fungerande demokratiprocess men avslöjar också en oro kring att arbetet med utveckling och accepterande av nya Öppna standarder har stora brister och små möjligheter för genomlysning. Arbetet borde istället bedrivas öppnare och med striktare riktlinjer som utesluter störningar från enskilda starka aktörer med motsatta intressen och hållas fria från patent och relationer till slutna format.
&lt;/p&gt;
 </description>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/106">Allmän</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/25">Allmänt</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/senaste_nytt">Artikel</category>
 <pubDate>Fri, 21 Dec 2007 09:43:36 +0100</pubDate>
</item>
<item>
 <title>Nytt nationellt kompetenscenter inom offentlig sektor för Fri programvara</title>
 <link>http://www.ubuntulinux.se/node/1734</link>
 <description> &lt;p&gt;
SKL startar ett nytt nationellt kompetenscenter för Fri programvara och Öppna standarder, &lt;em&gt;Öppen programvara och öppna standarder&lt;/em&gt; är deras egen benämning. Initialt är det kommunerna Osby, Eslöv, Motala, Värmdö, Sundsvall, Örnsköldsvik samt region Värmland som är med i satsningen. Syftet är att stimulera användningen av Fri programvara och öppna standarder inom offentlig sektor.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Man ser Fri programvara och öppna standarder som viktiga inslag för att effektivisera den offentliga förvaltningen men också för att öka konkurrensen på marknaden och minska leverantörsberoendet. Man vill även dra nytta av positiva erfarenheter från övriga Europa som pekar på att Fri programvara gynnar den inhemska företagsamheten inom IT-området, med tillväxt, med ökat antal anställda och höjd kompetens.
&lt;/p&gt;
 </description>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/106">Allmän</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/25">Allmänt</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/senaste_nytt">Artikel</category>
 <pubDate>Tue, 18 Dec 2007 09:11:37 +0100</pubDate>
</item>
<item>
 <title>Holland storsatsar på Fri programvara och Öppna standarder</title>
 <link>http://www.ubuntulinux.se/node/1733</link>
 <description> &lt;p&gt;
Hollänska regeringen har satt april 2008 som deadline för övergången till Fri programvara inom sina myndigheter och administration, meddelade det hollänska Näringsdepartementet i torsdags via sin talesman Edwin van Scherrenburg.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Fortsättningsvis krävs specialtillstånd för all användning av icke Fri programvara och icke Öppna format. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Holland är endast ett land bland många som gör sig oberoende av leverantörer såsom Microsoft. Holland räknar med att spara $8.8 miljoner endast på &lt;em&gt;city house registers&lt;/em&gt; (Statshusadministrationen?) genom övergången. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
I april räknar man med att alla statliga organisationer använder Open Document Format och att övergången skall vara genomförd även på lokal nivå under 2009.
&lt;/p&gt;
 </description>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/106">Allmän</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/senaste_nytt">Artikel</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/22">Migrera från Windows</category>
 <pubDate>Mon, 17 Dec 2007 20:25:04 +0100</pubDate>
</item>
<item>
 <title>Microsoft sviker sina svenska kunder</title>
 <link>http://www.ubuntulinux.se/node/1732</link>
 <description> &lt;p&gt;
Microsoft har ytterligare en gång visat att Sverige är en för liten marknad för dem. Snart lanseras första buggrättningsomgången till Windows Vista. Service Pack 1, men inte för oss Svenskar. SP1 släpps för språken engelska, tyska, franska, spanska och japanska under första kvartalet nästa år medan 31 språk får vänta till sommaran, däribland det svenska.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Det här är inte första gången, bland annat har vi i Sverige fått vänta flera år på att få våra nationella tecken ÅÄÖ implementerade i webbläsaren Internet Explorer för webbadresser. Det har gjort det näst intill omöjligt att använda domäner på svenska därför att en stor del av den Svenska målgruppen inte kunnat använda dessa. Svenska marknaden anses vara för liten för några lokala anpassningar. Svenska marknaden anses vara för liten för att få buggrättningar i tid.
&lt;/p&gt;
 </description>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/106">Allmän</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/senaste_nytt">Artikel</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/22">Migrera från Windows</category>
 <pubDate>Mon, 17 Dec 2007 20:23:47 +0100</pubDate>
</item>
<item>
 <title>Virus i annonser drabbar danmark</title>
 <link>http://www.ubuntulinux.se/node/1731</link>
 <description> &lt;p&gt;
Aftonbladet rapporterar om falska webbannonser med &lt;a class=&quot;glossary-term&quot; href=&quot;glossary/term/60&quot;&gt;&lt;acronym title=&quot;virus: Program som infekterar datorer och sprider kopior av sig till andra genom att utnyttja sårbarheter och brister i datorns operativsyste.&quot;&gt;virus&lt;/acronym&gt;&lt;/a&gt; som drabbar Danska webbtidningsläsare. Idag finns en mängd sårbarheter som kan exploateras via enkla webbanonser gjorda i gif, jpeg eller flash-teknik. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Att IT-brottslingar köper annonsutrymme för att plantera skadlig kod hos allmänheten är ett allt större hot. Vinsterna är så stora och kunskapsbristen hos användarna förödande och arenan global vilket gör denna typ av brottslighet till ytterst intressant. Denna gång var det danska läsare av extra-bladet, nästa gång kan det vara Svenska Daglbladets läsare eller New York Times.
&lt;/p&gt;
 </description>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/25">Allmänt</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/senaste_nytt">Artikel</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/info/sakerhet">Säkerhet</category>
 <pubDate>Mon, 17 Dec 2007 20:22:40 +0100</pubDate>
</item>
<item>
 <title>Norska pionjärer får pris</title>
 <link>http://www.ubuntulinux.se/node/1730</link>
 <description> &lt;p&gt;
Anders Kringstad och Knut Yrvin har tilldelats Scandinavian Free Software Award för sitt idoga arbete att införa Fri programvara i Norska skolor. Projektet lyckats skapa en gratis och öppen lösning för program till skolor som fungerar med billig hårdvara. Hittills använder över 300 norska skolor Fri programvara. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Arbetet med Skolelinux startades i juli 2001 och det finns numera på flera språk. För Norges del är det de två varianterna av norska, bokmål och nynorsk, samt samiska som gäller. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;em&gt;– Om du är nio år och ska jobba med mattematik är det inte rätt att göra det på engelska. Det är viktigt att kunna använda datorer med det egna språket, säger Anders Kringstad, ordförande för föreningen Fri programvare i skolen som driver projektet Skolelinux.&lt;/em&gt;
&lt;/p&gt;
 </description>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/106">Allmän</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/25">Allmänt</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/senaste_nytt">Artikel</category>
 <pubDate>Mon, 17 Dec 2007 20:21:25 +0100</pubDate>
</item>
<item>
 <title>Tidningen CIOs 10 argument för Ubuntu hos företagen</title>
 <link>http://www.ubuntulinux.se/node/1701</link>
 <description> &lt;p&gt;
Ubuntu är skrivbordets älskling, röstad till nummer 16 i PC Worlds top 100 produkter 2007. Ubuntu kommer starkt i företagsnätverken. Med en fri serverutgåva, stark supportorganisation och en starkt växande skara supporters i bland företagens IT-avdelningar finns det många argument för Ubuntu - här är tidningen CIOs tio starkaste argument varför Ubuntu är överlägset bästa val för professionell användning:
&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;
1. Användarna älskar det
&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;
Ubuntu har valt användbarhet som högsta prioritet och detta har givit resultat. Borta är allt som underblåser alla fördomar om &lt;a class=&quot;glossary-term&quot; href=&quot;glossary#term37&quot;&gt;&lt;acronym title=&quot;Linux: Fritt operativsystem som är nära släkt med Unix. Egentligen är Linux® namnet på den kärna Linus Torvalds skrev 1991. Linux® is the registered trademark of Linus
Torvalds &quot;&gt;Linux&lt;/acronym&gt;&lt;/a&gt; till förmån för en rättfram och förutsägbar miljö för dagligt arbete.
&lt;/p&gt;
 </description>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/106">Allmän</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/taxonomy/term/25">Allmänt</category>
 <category domain="http://www.ubuntulinux.se/senaste_nytt">Artikel</category>
 <pubDate>Mon, 19 Nov 2007 16:52:56 +0100</pubDate>
</item>
</channel>
</rss>

